facebooktwittermail d

”Så blev hon mäktigast i Jordbrukssverige”

Lantbruket är nu den fjärde försvarsgrenen. Och den som innan jul nästa år ska berätta hur den försvarsgrenen ska organiseras är Ingrid Petersson.

Ingrid Petersson pratar framför EU- och svenska flaggan.
Ingrid Petersson, generaldirektör för forskningsrådet Formas, som har utsetts av regeringen att utreda Sveriges livsmedelsberedskap. FOTO: LARS SCHRÖDER/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

På morgonen den 29 april blev Ingrid Petersson den kanske mäktigaste personen i Jordbrukssverige. Men få verkar ha insett det. Möjligen inte ens Ingrid Petersson själv, som till vardags är generaldirektör för Formas.

Det som hände den där fredagsmorgonen innan Valborg var att landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) meddelade att Sveriges livsmedelsberedskap ska stärkas.

”Livsmedelsförsörjningen är en av de viktigaste samhällsfunktionerna som alltid ska fungera, i alla lägen, i hela landet. En livsmedelsberedskap behöver därför byggas upp för att livsmedelsförsörjningen ska tryggas inför en säkerhetspolitisk kris under minst tre månader där logistikflödena med omvärlden är begränsade”, sa statsrådet.

Om Sätherberg velat använda sig av andra ord kunde hon ha sagt att lantbruket från och med nu är den fjärde försvarsgrenen. Och den som innan jul nästa år ska berätta hur den försvarsgrenen ska organiseras är Ingrid Petersson. Men så rak var inte landsbygdsministern. I stället tonade statsrådet ner betydelsen av utredningen genom att förekomma dess resultat. Hon sa att Sverige inte kommer att behöva gå tillbaka till den typ av beredskapslager som fanns under kalla kriget.

Och även om allt talar för att lösningarna för framtidens livsmedelsberedskap inte är desamma som under kalla kriget är det väl vågat av statsrådet att utesluta nya beredskapslager. Eller så har inte ens Sveriges landsbygdsminister insett vilken enorm uppgift som väntar.

För det kan låta som en överkomlig uppgift att säkra tillgången på mat under tre-fyra-fem månader av störningar i utrikeshandeln. Men granskar vi uppgiften inser vi snabbt hur stor den är.

Till att börja med rör det sig om enorma mängder livsmedel. Sveriges befolkning är över tio miljoner. Det är inte direkt så att behovet kan säkerställas av vad som redan finns på hyllorna på ICA:s centrallager i Västerås. Och de tio miljoner människorna ska ha mat inte bara så att de överlever dagen, utan också så att de kan sköta landets försvar och upprätthålla motståndskraften. Det kräver en varierad kost. Med andra ord behöver svenskt lantbruk öka produktionen av en rad livsmedel.

Nästa stora fråga är när på året krisen som det ska tas höjd för slår till. Det rimliga är att planera för det värsta. Vilket skulle vara att importen stryps under vårvintern, då det är långt tills skördarna är bärgade samtidigt som vårbruket står för dörren. Det är då lantbruket är som allra mest sårbart för störningar i utrikeshandeln. Finns inte drivmedel så det räcker så riskeras betydande delar av skörden det året.

En annan avgörande fråga för framtiden är vad för scenario som livsmedelsberedskapen bör planeras för. Bara det att regeringen har tillsatt en utredning säger dock att det är en större störning som det ska tas höjd för – mindre förändringar hanterar marknaden bra som det är.

Betydande handelsstörningar kräver också betydande åtgärder genom hela livsmedelskedjan. Bara det att säkra livsmedelssektorns behov av drivmedel för ett par månader är en mastodontuppgift. Det kräver antingen många, stora och geografiskt utspridda drivmedelslager. Eller så behöver svenskt lantbruk göra enorma investeringar i nya maskiner som inte är beroende av importerade fossila bränslen.

En annan stor uppgift för utredningen är att ta ställning till sårbarheter i livsmedelskedjan. Ska livsmedelsberedskapen på allvar stärkas krävs en mer decentraliserad livsmedelsförädling.

Att landet är beroende av ett fåtal kvarnar, mejerier, ett sockerbruk och en jästfabrik gör kedjan sårbar. Slås ett par mejerier ut kommer snart mjölken behöva hällas ut på gårdarna. En decentralisering av livsmedelsanläggningar vore dock oerhört kostsam och smärtsam – inte minst för de stora livsmedelsjättarna som Lantmännen, Arla och HK Scan som framgångsrikt anpassat sig till marknadens krav på centralisering och stordrift.

Regeringens besked om att livsmedelsberedskapen nu ska stärkas öppnar för tidigare osannolika marknadsförändringar och nya krav från lagstiftaren. Och utredaren Ingrid Petersson är en nyckelaktör för att bestämma hur genomgripande förändringar totalförsvarsarbetet leder till.

När utredningen är färdig i december 2023 kommer det också att stå klart om den leder in svensk jordbrukspolitik i en helt ny riktning.