facebooktwittermail d

Lantbrukets krispaket är symptom på större problem

Lönsamheten är det stora problemet. Införandet av ett jordbruksavdrag och ett rejält bantning av regelfloran skulle förbättra situationen avsevärt, skriver Anders Grahn, Sveriges Jordägareförbund. 

Skördetröska i arbete
Låt jordbruket så och skörda i stället för att lägga tid på tung administration. FOTO: OLA JENNERSTEN/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Fyra krisstöd till lantbruket på åtta år. Olika orsaker, alltid samma syfte - att förhindra företag som producerar mat från att gå i konkurs. Tillfälligt visad god vilja i krissituationer är positivt, men kriserna är symptom på mycket större problem.

Grundproblemet är våra lantbruksföretags bristande lönsamhet. Var åttonde timme läggs ett jordbruk ner i Sverige. Orsakerna är flera, bland annat högt skattetryck på insatsvaror och arbetskraft, världens mest omfattande regelkrav och en handelsstruktur som inte gynnar primärproducenten.

Sveriges lantbrukare är bland de främsta i världen på att producera hållbart livsmedel med lågt klimatavtryck, god djurvälfärd och hög miljöhänsyn. Många år av låg lönsamhet har tvingat fram en produktion som är rationell och kostnadseffektiv. Men dessa positiva åtgärder ger liten effekt i kassan. Det saknas ekonomisk buffert och uthållighet hos lantbruksföretagen.

Produktion av livsmedel är inte samhällsviktig verksamhet – det är livsviktig verksamhet. Vi behöver mat för att leva. Hälften av maten vi äter i Sverige är importerad. Omvärldsutvecklingen gör att vi måste stärka vår egen produktion av mat och minska vårt beroende av andra länder. Men svenska lantbruksföretag behöver hjälp.

Grunden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, var att genom ekonomisk ersättning till producenterna säkra billiga livsmedel till Europas befolkning. Med tiden har det lett en kraftigt ökad administration som både försvårar och fördyrar. CAP är viktig för det svenska lantbruket men det krävs fler åtgärder för att hålla svensk livsmedelsproduktion vid liv. De nationella insatserna för att gynna lantbruket är lägre än i många andra europeiska länder.

Sveriges Jordägareförbund vill komma från kortsiktiga krisstöd. Vi tror på långsiktiga och kraftfulla nationella åtgärder som i grunden kan stärka svenskt lantbruk. Vi vill presentera två konkreta förslag.

Förbundet föreslår införandet av ett jordbruksavdrag. Det är ett skatteavdrag på lantbruksföretagens intäkter och baserar sig på den modell som utredningen Vägen mot ett fossiloberoende jordbruk tog fram. Till skillnad mot stöd är ett avdrag enkelt och förutsägbart.  Det skulle även direkt bidra till ökad lönsamhet och likviditet för företagen samt vara en ren nationell åtgärd som leder till minskad sårbarhet och ökad konkurrenskraft.

Förbundet föreslår även att det tillsätts en statlig utredning med målet att ta bort hälften av lantbrukets regler. Lantbrukets regelverk är fördelat över flera politikområden med bristande samordning. Denna administrativa börda är ett av de största hindren för tillväxt. Till exempel omfattas en växtodlande nötköttsproducent av 450 olika lagkrav. En rejäl regelförenkling skulle spara pengar både för lantbruksföretagen och för staten.

För att skörda måste man så. Det är dags för vårbruk med nationella stimulanser som får svenskt lantbruk att växa.

Anders Grahn

Generalsekreterare Sveriges Jordägareförbund