facebooktwittermail d

Riksdagen uppmanar regeringen att agera om artskyddet

Det finns stöd i riksdagen för att lösa de problem som det svenska artskyddet innebär. Nu måste regeringen agera snabbt för att undvika hoten mot skogsbruket. Den gångna mandatperiodens misskötsel av skogspolitiken måste få ett slut, skriver Jessica Rosencrantz och John Widegren, Moderaterna.

Nötväcka
Regeringen uppmanas att ändra Artskyddsförordningen så att den inte så strikt omfattar alla fåglar. FOTO: ANDERS GOOD/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

När Skogsstyrelsen i februari meddelade nya krav på arthänsyn för att skogsägare ska kunna bruka sin mark reagerade många med bestörtning. Problemen med artskyddslagstiftningen var kända, men att det Skogsstyrelsen kallade ”en ny ordning i skogen” skulle innebära så omfattande inskränkningar kom ändå som en chock för många. Beskedet innebär i praktiken att skogsbruk omöjliggörs under stora delar av året.

De negativa konsekvenserna för ekonomi, arbetstillfällen och skogens bidrag till klimatomställningen genom biobaserade produkter kommer att bli omfattande. De verksamheter – sågverk, kraftvärmeverk med flera – som är beroende av råvaror från skogen drabbas hårt om skogsbruket begränsas till delar av året.

Vi moderater agerade omgående och genom ett initiativ i riksdagens miljö- och jordbruksutskott krävde vi att regeringen omedelbart förändrar artskyddet. Nu har förslagen behandlats och det finns en majoritet som stödjer dem.

Det innebär att regeringen nu kommer att uppmanas att ändra Artskyddsförordningen så att de strikta bestämmelserna inte omfattar alla fåglar, samt förtydliga att fridlysningsreglerna inte ska försvåra pågående markanvändning. Regeringen ska också tydliggöra att det är staten som har utredningsansvaret när artskyddet innebär att brukandet begränsas, och att markägaren i så fall ska erbjudas naturvårdsavtal eller formellt skydd av marken – med ekonomisk kompensation.

Regeringen har å sin sida gett Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att se över sina riktlinjer. Myndigheterna har fått till den sista september nästa år på sig. Någon förändring av artskyddsförordningen har man dock inte gjort, så utgångspunkterna för arbetet är desamma som idag. Det innebär nästan ett och ett halvt års väntan för de skogsägare som nu drabbas, och mycket små utsikter till förbättring. Det är en oacceptabelt lång tid, och en oacceptabelt låg ambition.

Den gånga mandatperioden har inneburit ökad osäkerhet för skogsbruket. Den inleddes med att fyra partier i januariavtalet lovade stärkt äganderätt och rättssäkerhet. Så här drygt tre år senare kan vi konstatera att det som utlovades inte blivit av. Sveriges skogsägare hålls i fortsatt osäkerhet.

Samtidigt har EU flyttat fram positionerna och vill detaljreglera det svenska skogsbruket. Den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen har låtit det ske. Tillsammans med den uteblivna förstärkningen av äganderätten och de omfattande begränsningarna från artskyddet innebär det att svenskt skogsbruk nu står inför allvarligare hot än för tre år sedan.

Så kan man inte behandla en av landets viktigaste näringar. Nu måste regeringen agera snabbt på det som riksdagen beslutar, och avvärja hotet från artskyddet. I september måste sedan regeringen bytas ut mot en moderatledd regering som tar skogsbrukets utmaningar på allvar och löser dem.

Jessica Rosencrantz (M), miljö- och klimatpolitisk talesperson

John Widegren (M), landsbygdspolitisk talesperson

Läs mer om Artskyddsförordningen:

Regeringen vill underlätta att göra rätt i skogen

”Överimplementeringen av artskyddet är bara början”

Tänk på artskyddet vid arrangemang på din mark

”Onödig polarisering om artskyddet”

Naturvårdsverket går emot Skogsstyrelsen

Artskyddsförordningen ändras

Herman Sundqvist: ”Orimliga konsekvenser”

Artskyddet gäller vid alla skogsbruksåtgärder

”Vill regeringen knäcka svenskt skogsbruk?”

Skogsstyrelsen skärper kraven