Martin Gustafsson

large_sh1379425724-nh.jpg

medium_sh1379425724-nh.jpg

small_sh1379425724-nh.jpg

thumbnail_sh1379425724-nh.jpg

sh1379425724-nh.jpg

Tallens virkesproducerande förmåga i förhållande till granen tycks länge ha underskattats.

Förra året presenterades en doktorsavhandling från SLU som visade att tallen producerade dubbelt så mycket som granen på mark med ståndortsindex G24/T28 strax utanför Gävle.&nbsp;Nu uppvisar en annan doktorsavhandling från SLU liknande resultat. Mikolaj Lula har jämfört och analyserat data från drygt 100 olika försök på tall- och granmarker. Ståndortsindex för tallmarkerna varierade från T22 till T35 och granmarkerna från G15 till G38.&nbsp;Det han kommit fram till är att tallen slår granen på alla marker förutom de allra bördigaste. Bördiga marker där granen producerar mer definierar han som över G31.&nbsp;– Det var över 31, men syftet med studien var inte att visa på vilken högsta ståndortsindex du kan plantera tall utan att visa att potentialen för tall är högre än vad många tror. Tall växer bättre än gran på magra marker och mellanmarker, säger Mikolaj Lula.&nbsp;I avhandlingen har han också undersökt bästa metoden för att föryngra tall och jämför plantering, sådd och naturlig föryngring med två olika täthet med fröträd, 100 och 200 stycken per hektar.&nbsp;<h2>Viktigt med markberedning&nbsp;</h2>Ett tydligt resultat var vikten av markberedning oavsett föryngringsmetod. Vid plantering överlevde fyra gånger fler plantor på markberedd mark och vid naturligt föryngring var uppslaget av plantor fyra gånger så stort jämfört jämfört med oberedd mark.&nbsp;När det gäller val av föryngringsmetod visade det sig att plantering är den metod som är mest pålitlig. Men även om föryngring med fröträdsställning innebär extra arbete med avveckling finns det flera fördelar, bland annat minskade angrepp av snytbaggar, stort plantuppslag och mindre konkurrens av gräsväxt.&nbsp;Varje år mättes fröfallet, så även under torråret 2018, och därmed kunde också Mikolaj Lula se hur groningen påverkades av klimatet och att frötallar därmed kan vara en säkerhet när torka blir vanligare.&nbsp;– 2018 var ett rikt fröår men få frön började gro så det var troligtvis för torrt men det nästkommande året, 2019, var frötillgången inte lika god men däremot så fanns det ett rikt plantuppslag så hypotesen är att fröna klarade vintern och sen började gro, säger han.&nbsp;

<h3>Resultat</h3>Tallens genomsnittliga årliga tillväxt var mellan 26 och 35 procent bättre än granens på magra marker och mellanmarker.&nbsp;På de allra bördigaste markerna var granens genomsnittliga årliga tillväxt 13,4 procent bättre än tallens.&nbsp;102 platser undersöktes där ståndortsindex gick från G15 till G38 och T22 till T35.Försöksdata analyserades med datorprogrammet Heureka.

Välj gran bara på de absolut bördigaste markerna – på alla andra marker vinner tallen produktionsmässigt.&nbsp;Det är resultatet av en doktorsavhandling från SLU som också visar att naturlig föryngring kan fungera som en säkerhet i ett oförutsägbart varmare klimat.&nbsp;

Det visar en doktorsavhandling från SLU.